Har idag varit och träffat min ev blivande chef (som oxå var den person som anställde mig på min anställning som jag har idag....) för ett samtal. Mycket givande! Jobbet som det gäller är ett årslångt vikariat på barnkliniken på sjukhuset. Det låter så spännande, roligt, svårt och som en otrolig utmaning. Chefen är rak och tydlig och gav mig exakta uppgifter vad gäller allt: hennes tankar om mig och en ev anställning, jobbets innehåll ,kollegor,semester,lön (som inte kan höjas) etc.
Chefen ska ringa till min nuvarande chef och ta en diskussion och förhoppningsvis komma till en lösning. Hon sa att "eftersom det var du som visade intresse så kan jag ringa och diskutera, för vi får ju inte "sno" varandras personal". Liiite fel tycker jag, eftersom hon var den som i höstas uppmanade mig att ringa henne för en diskussion och sen blev det inget då. Nu ringde hon upp mig och frågade om jag var intresserad. Så liiiite fel, men men det gör ju inget, jag är ju intresserad.
Det är jätteroligt att sitta med på ett samtal och få höra att man är "attraktiv" som arbetskraft och att hon ser mig som en person som verkligen kan tillföra något till sjukgymnastgruppen. Jag blir bara lite rädd, tänk om jag inte är så bra som hon verkar tro/tycka. Fast jag är superglad.
1 kommentar:
Roligt med nya utmaningar. Hoppas du får jobbet! Att leka fler än två är inte lätt. Vare sig man är kille eller tjej. Vår son är precis som Maja och det är inte lätt när man inte alltid får vara med. Men istället för att tjalla så har han tendens att förstöra för dom han inte får vara med eller att blir lite "bråkig". Och då blir man arg på honom istället..... Det är verkligen inte lätt att vara liten.
Skicka en kommentar