Tjejmilen

Så var det klart! Tjejmilen är sprungen i år igen. :-) Sprang tillsammans med Ulrika, då hela min kvartett var sjuka/hade ont + att Caroline oxå var förkyld. Det gick bra att springa, det kändes att jag har tränat ordentligt. Härligt!!!
Vi hamnade i startgrupp 2, till vår förvåning då vi trott att vi var på väg till 3:an... Men det var inga problem. Ett reminder till nästa år är att ställa sig längst fram i startgrupp 2. Att vara sist i vilken grupp som helst, är trångt... och man tar sig ingenstans den första km. Det är som en kork, man går fram i princip de första 5 min...

Jag sprang min tjejmil på 59 min. Helt okej tid, trots "korken" i början av loppet!

Jag hade supportrar på sidan i form av mamma, pappa och brorsan samt syrran och Caroline. Det var riktigt kul att höra sitt namn och se dem stå och vinka från sidan. Det gav mer kraft i löpsteget! Mamma var så söt och hade köpt mig en ros efter loppet.

Hutlöst

Var till Köpis för att klippa Maja ikväll, välbehövligt efter en sommar med sol och bad. I vanliga fall betalar jag 200-250 kr hos "min" frissa inne i stan när Maja klipper sig. I dag fick vi betala 360 spänn. Hutlöst för en liten donna tycker jag.
Jag förstår att det inte kan vara hur billigt som helst, barnen tar ju upp en tid som en vuxen skulle kunna ha och då betala mera, men det måste väl vara nån rim å reson på det hela?! Majas klippning idag kostar 20 kr mindre än vad jag betalar när jag klipper mig. För dyrt!!!!
Men men, hon blev söt som bara den och det är väl huvudsaken. :-)

Så underbart

Vilken kväll! Lyckorus efter en fantastiskt underbar konsert med Coldplay. Sång, dans, handklapp... Så härligt. Stämningen var på topp hela tiden. Vilken magi. Trött som 17, men så nöjd med vår kväll. Over and out.

Coldplay!

Så där ja! Första veckan på jobbet avklarad. I går var jag dessutom hemma och jobbade. Har varit mycket produktiv, både läst och skrivit en rapport. Klappar mig själv lite på axeln.

I dag är det dax... COLDPLAY! Som jag har längtat, ända sedan julafton då jag och systeryster fick våra biljetter av våra bröder & deras flickvänner... och nu är det äntligen dax.
Håller tummarna att det ösregn som är utanför fönstret här hemma inte finns i huvudstaden.

Jag gör som Lisa, å lägger upp min favvolåt. Lyssna, titta och njut! I morgon ska jag göra det, live! :-)

Trött!

Redan trött efter två dagars jobb. Hur ska det här sluta?! Jag var laddad för springtur, men så känner jag liten tendens till ont i halsen. Min kropp säger ifrån; genom att ge mig ont i halsen säger den åt mig att jag ska vila! Så tolkar jag det iallafall. ;-) Om en liten stund sätter vi på en film och gosar ner oss i soffan. Det behöver jag och maken ikväll.

Jobba

Idag började jag att jobba igen efter min långa härliga ledighet. Barnen började på dagis och i förskoleklass. Barnen var exalterade och var så glada att få gå iväg till resp ställe och träffa sina kompisar. Själv var jag inte riktigt lika exalterad... ;-)

Jobbet är lite förändrat, min bästa Lena är hemma. De har precis fått tillskott i familjen, så hon blir borta ett tag! (Jätteroligt såklart, längtas till jag får träffa underverket!) Jag kommer dock att sakna Lena mycket på jobbet. Hon är en pärla. En annan av mina "bästa" kollegor har sprungit in i den fördömda väggen. :-( Är så ledsen för hennes skull å hoppas att hon repar sig snabbt. Å så ytterligare en av mina "bästa" kollegor är på väg bort mot andra uppdrag. Kvar blir jag och ett gäng tantaluringar. Visst finns det guldkorn bland dem oxå, men jag känner ändå - men jag då?!? *suck* Jag ser fram emot att få träffa Lenas vikarie. Kanske finns det lite hopp där?!
Ja ja, jag ska försöka tänka på allt annat gott som finns i livet. (Positiva tankar, visst M?!) Tänka på härliga barn och härlig make. Jag ska tänka på att jag ska på konsert på lördag, Coldplay. Det är härligt. Jag ska tänka på att jag ska springa tjejmilen nästa söndag, det är oxå härligt.
Jag lovar, ska tänka på sånt när jobbet känns tungt.

Puss på er.

En evighet

Det känns som en evighet sedan jag skrev något här. Jag har fortfarande semester, men dagarna är nu räknade. På tisdag drar det igång igen. Jobb och dagis. Om vartannat. Rutiner. Vardag. Bra? Dåligt? Jag tror att barnen mår bra av att få till lite rutiner igen. Nu är kvällarna sena, mornarna likaså (vilket är skönt...). Jag mår bra av rutiner. Jag mår oxå bra av att vara hemma. Men jag känner nu att det börjar bli dax att få igång "vardagslivet" igen.



Har försökt att utnyttja dagarna till max. Har solen varit framme så har vi dragit till stranden. Vi har njutit av Laduholmen, Sörtutt, Rullsand (me love Rullsand!!!) och Högbobadet. Vi har gjort sandslott, badat, hoppat i vattnet, ätit kex och druckit saft. Vi har varit själva, bara jag och barnen, vissa dagar. Andra dagar har vi haft med oss pappa Daniel. Lisa lånades in en dag, mycket mysigt. Caroline å tjejerna en annan. Härliga tider!



Vi har efter besöket av svågern och barnen även haft besök från svärfar. Allt för vårt kök. Köket tar mer och mer form. Och jag verkligen längtar tills det är helt klart! Det kommer att bli så snyggt. Lovar att lägga ut bilder när det är klart.

Efter att alla lämnat oss, var det som att luften gick ur mig. Efter 4 veckors konstant varanäravarandra med alla kära släktingar så kände jag ett stooort behov av ensamhet i vår lilla familj. Jag uppskattar massor våra kära och tackar för all deras hjälp. Men det var med ett stort glatt leende jag vinkade av svärisarna.



Nu ska jag gå upp och jobba lite med köket igen. Sen är d dax för sängen.

Puss å kram på er.

Bröllopsfest!

Så var dagen D här och är nu över. Fantastiska Sandra gifte sig med sin Krister. Sandra var underbart vacker, en riktig rockbrud och Krister var fantastiskt stilig. Brudparet strålade ikapp, bruden var nära att svimma (!) och fantastisk musik hördes i kapellet.

Festen hölls på ett jättefint ställe, maten var oerhört god och stämningen på topp. Jag och Lisa utförde vårt uppdrag som toastmadames, något nervösa sjöng vi för brudparet och försökte hålla talen och bröllopsgästerna i schack. Ett jobb som stundtals var rätt så körigt... ;-) Vår önskan var att det skulle bli perfekt, och vi hoppas att vi lyckades få det någorlunda bra. Det kändes bra iallafall!

För mig var det en oerhörd ära att få vara med och dela allt med brudparet och deras nära och kära. Det var en fantastisk kväll och festen var otroligt rolig. Vi var hemma strax efter fyra på morgonen... Totalt utslagna, men ack så glada!