Alla Hjärtans Bröllop

Tröttheten ligger som ett töcken över det Nilssonska residenset. Vi försöker smälta alla intryck och alla minnen av vår bröllopsdag. Vi hade en otrolig otroligt fantastisk dag.

Min dag började redan kvällen innan bröllopsdagen, då jag efter att ha dukat färdigt i lokalen lämnade min M2B och resten av folket här hemma. Jag och mina två tärnor åkte in till ett av stadens hotell, gick ut och åt på restaurang och drack rosa champagne... Ett jättehärligt sätt att avsluta livet som "fröken" Fredriksson.
Vi var uppe sent och gick upp tidigt på vår stora dag.

Frukosten smakade sådär, hade inte någon aptit. Gick sedan över vägen till min fantastiska frissa Johanna som stod redo för att göra mig vacker inför dagen. Jag fick håret lagt och rullat och så fick jag champagne, vindruvor och choklad. Myyyys!
Lisa och Lina fotade massor och fick senare sina hår tillpiffade av en frissa. De blev så fina!
Frisyren blev precis så fin som jag hade tänkt mig, Johanna gjorde en härligt stor löst hängande knut i nacken, med lite pärlor i. (Har inga bilder själv, måste begära in bilder från alla håll å kanter) Sminkningen blev oxå super, jag är verkligen nöjd med Johannas jobb! Jag kände mig som en prinsessa!
När Johanna var klar var det dax för påklädning av alla attiraljer, klänningen etc. Det tog sin lilla tid, men vi hann i tid (lite missöden för tärnorna med strumpbyxor som gick sönder och fläckar på klänningen... som dock hann ordnas till) och mötte upp Daniel och hans bestman Björn utanför frissan. Daniel väntade på mig med ryggen vänd mot mig, när han vände sig om pirrade det till i magen (härligt att det kan göra det efter 10 år ihop!!!) och hans ansikte sprack upp i ett leende.

Efter det så kunde varken jag eller Daniel sluta le... :-) Fotograferingen tog plats i Mackmyra bruk i solskenet och i snön. Vi stod på broar, i en allé, vid en paviljong mm. Jag har fullt förtroende för vår fantastiska fotograf att bilderna blir bra. Fotograferingen var ju som sagt utomhus, och det var minus... så lite kallt om armarna blev det!

På väg till kyrkan så kändes det i magen att snart är det dax. Vi började bli rejält nervösa...
Vår präst Larry mötte upp oss inne i sakristian och hälsade oss välkomna. Vi ställde oss redo att gå in i kyrkan samtidigt som kyrkklockorna ringde. Kantorn spelade upp bröllopsmarsch av Mendelsson och det var dax att tåga in.... Näbbarna först, hand i hand. Så underbart söta! Efter kom vi 2, mycket nervösa och förväntansfulla. Sen kom tärnor och marskalk och sist prästen.
En sån känsla att se alla glada ansikten, jag försökte se alla, men oj så svårt det var! Jag måste erkänna att jag inte riktigt minns ingångsmusiken...

Vid altaret så gick tiden otroligt fort, psalmerna sjöngs, vigseltalet hölls, min bror och hans flickvän sjöng och spelade. Jag hade svårt att hålla mig från att gråta, och under andra låten när jag tittade på min syster så brast det för henne, och sen för mig och sen för resten av släkten (och kanske vännerna med?)

Jag hade fått rådet av en klok vän att vara där, i nuet i kyrkan. Och ja jag var det. Jag sög in varje detalj och njöt av allt. Det var fantastiskt.

Efter vigseln möttes vi av riskastande gäster och åkte sedan iväg i en liten röd Mini Cooper. Mycket trevligt, speciellt som att cd:n var förprogrammerad med kärlekssånger. Vi körde omkring i Valbobygden, åkte till minneslunden och tände ljus för Daniels styvfar och för mina morföräldrar.

När det gått tillräckligt lång stund fick vi tillåtelse att komma till lokalen. Lokalen som genomgått en metamorfos, från en sunkig gammal lokal till en otroligt fin festlokal. Jag är jättenöjd med resultatet!!!

Brudskålen intogs och sedan fick vi sätta oss till bords. Jag minns knappt matens smaker heller, satt och njöt av allt och alla intryck. Tittade runt runt på alla mina släktingar och våra vänner. Var så glad över att alla var där.
Sandra och Krister, fantastiska toastmastrar, sjöng en egenkomponerad sång! Tal hölls i massor, vi skrattade och vi grät. Våra resp svensexegäng och möhippegäng visade upp "resultatet" av dagen och vi fick höra vår "icke-skönsång" igen. Roligt var det. Evélina och Peter sjöng och spelade "vår" egen bröllopsvals. Fina dom!
Maten var fantastiskt god och Shane och hans personal gjorde verkligen ett toppen toppen jobb.
När vi såg tårtan tittade jag och Daniel på varandra och sa: redan?!. Vad hände egentligen med dagen???
Tårtan och godisbuffén serverades och efter att det var slutätet var det dax för vår vals. En vals som vi övat och övat på... Men vi glömde allt... Typ. Vi hade gjort i ordning en hel koreografi, som vi glömde det mesta av. Men jag hoppas det syntes att vi hade roligt iallafall... :-)

Sen började festen, och oj vilket drag det blev. Bandet var toppen, de fick även hjälp av min käre make som sjöng ett antal låtar. Jag funderade länge, om även jag skulle men de hade inga bra förslag på låtar så jag skippade det... (kanske tur för alla gästerna??) Hade störtkul på dansgolvet.

Fantastiska vänner och svägerska och mamma fixade och donade med vickning och disk (ni hade inte behövt det, det vet ni va!?)

Jag och Daniel lämnade lokalen vid 02:30. Då hade många redan lämnat. Vi anlände till Läkerol sviten på Clarion hotel, där var det uppdukat med champagne, frukt och choklad. De hade även vikt vackra (?) svanar av handdukar. Ett riktigt härligt välkomnande. Vi satt och pratade i en timme innan vi stupade i säng. 10:30 kom frukostbrickan upp till rummet och vi njöt av att få sitta där och ta det lugnt.

TACK alla fantastiska vänner, mina tärnor, våra toastmastrar, våra föräldrar och alla andra som hjälpte oss att få en sån fantastisk bröllopsdag och fest. Tack fina Maria som fotade hela dagen!