Vi har kämpat å tragglat med dottern och försökt få henne intresserad av cykling. Intresset har väl varit så där. Ett varv runt kvarteret och sen har det varit nog. "Mamma du får inte släppa" har varit standardkommentaren. Tills igår! Igår släppte det, helt plötsligt så säger hon att hon vill cykla själv! (detta efter att jag talade om för henne att jag knappt höll i alls) Sen cyklade hon en låååång runda! Den stoltheten som hördes i hennes röst när hon sa: "pappa jag kan" "mamma titta!" var så fantastisk att höra. Hon var så stolt och så glad! Lillskruttan!!! Ett stort steg är taget, att kunna cykla hör liksom till den sista utposten i vad man motoriskt ska lära sig som liten (förutom simningen då) Kan man cykla så är man liksom "klar".
I dag fick jag order efter middagen: "klä om till träningskläder mamma! jag vill cykla och du ska springa!"
kram på er
1 kommentar:
Härligt med cykling! Det är så roligt att se deras glädje när de lär sig nya saker
Skicka en kommentar