Började dagen med ett läkarbesök för sonens räkning. Sonen har en stor pigmentförändring från nacken och ner till handen, som märks framförallt på sommaren när solen skiner och han blir brun. Under höst och vinter så märks det knappt.
En oro har dock funnits från vår sida att det skall breda ut sig mer, bli mer markant och sen såklart att det kan vara något farligt.
Doktorn lugnade mig något, och sa att det ser väldigt fint ut även om man inte kan säga exakt vad det är. Det kan vara en form av hyperpigmentering (dvs ökad mängd pigment) eller så kan det vara en annan typ av celler som i värsta fall skulle kunna utveckla malignt melanom i framtiden. Ja de orden lugnar ju inte direkt... men doktorn verkade dock inte tro på det sistnämnda. Hon tog kort som skall förvaras i journalen så att man har att jämföra med och vi har alla möjligheter att kontakta hudkliniken igen när och om det blir någon förändring, eller om vi bara vill ha en kontroll. Det känns bra. De låter oss komma tillbaka. De vill att vi kommer tillbaka om ungefär 2 år för en ny kontroll. Det känns bra.
Söte sonen hade med sig sin I-or (en trogen följeslagare) som visst hade ont i sin rygg. När jag sa till Joel, att nu är vi färdiga och ska åka till dagis så sa han: Men I-or! I-or har ont i ryggen mamma!
Den kära doktorn undersökte då I-or med och frågade om det kanske behövdes plåster... Snacka om att sonen blev nöjd, och doktorn fick högsta betyg!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar