Hösten har så smått börjat visa sig här hemma. I vår trädgård ligger nu massor av nedfallna gula löv. Luften känns så där härligt "krispig" och fräsch. Vi har haft en fantastiskt fin september, till och med dagar då det känts som sommar igen. (fast idag är det grått och lite småruggigt...)
Hösten innebär oxå en annan sak när man har barn, VAB! och har man två små telningar som vi har, så kan det ibland bli VAB + VAB...
För två veckor sedan var vi hemma nästan hela veckan med lilleman, han hade öroninflammation och var hostig. Förra veckan var barnen friska t.o.m fredan, då lillskruttan insjuknade i hosta och feber. Maja är piggare så vi lämnade av henne på skolan i morse. Men klockan 10 fick jag ett telefonsamtal om att Maja inte var riktigt piggelin. Hon hade kommit in efter rasten och var helt slut. När jag pratade med henne lite senare visade det sig att hon blivit jagad av pojkarna som ville pussas med henne... *hihi* Inte lätt att vara liten... ;-)
Att vara hemma och VAB:a tycker jag vissa gånger är rogivande och att vara hemma med barnen är skönt och mysigt. Andra gånger så känns det otroligt stressande, speciellt när man har många patientbesök inbokade och de måste flyttas om etc.
Denna gång är det lite smått stressande eftersom jag var på utbildning hela förra veckan, och har massor att göra på jobbet... (eftersom jag var hemma med Joel veckan innan...) Men vi löser det, vi pusslar och tar halvdagar. Det funkar!
Utbildningen ja, den var bra! En hel vecka ensam på utbildning i Stockholm, boende på flott hotell, shopping och träffar med lillebror och hans flickvän. (Vi var bla på Opera, en ny men härlig upplevelse) Jag njöt i fulla drag. Kursen gav jättemycket, väckte många tankar och gav nya lärdomar.
Så nu gäller det att fortsätta öva och fortsätta praktisera på mina patienter. Spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar